Kan anrikningssand bli en råvara i stället för ett avfall? Den frågan var utgångspunkt när civilingenjörsstudenter från Uppsala universitet undersökte hur restmaterial från Sydvarangers framtida gruvdrift kan användas i nya industriella tillämpningar. Resultatet pekar mot flera lovande alternativ för cirkulära materialflöden.
Genom ett flerårigt samarbete med STUNS och Uppsala universitet har vi på Grangex fått flera spännande bidrag i arbetet mot att skapa hållbara flöden och innovativa processer i våra projekt. Årets samarbete innebar att sju studenter från Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik tog sig an uppdraget att undersöka potentiella användningsområden för anrikningssanden från Sydvarangers framtida gruvdrift.
Jakten på effektivitet och hållbara flöden
Studenterna utgick ifrån antagandet att både gruvan och mottagande industrier får en mer hållbar värdekedja om man hittar användningsområden, där anrikningssanden ersätter jungfruliga material i industriella processer. På så sätt blir gruvavfallet en resurs och jungfruliga material, som annars skulle ingå i och stödja industriella processer, kan förbli orörda.
Kriterier och utfall
Studenterna använde sig av en metod som kombinerar litteraturstudier med dokumentation i gällande standarder och lagkrav, för återvinning av avfall och sekundära råvaror. Gruppen gjorde sina bedömningar utifrån fem kriterier som ställdes intill varandra: Ekonomi, Teknisk genomförbarhet, Cirkularitet, Energiåtgång och Risk för framtida förorening – alla tungt vägande aspekter vid bedömningen av hur hållbar en process kan anses vara.
– Ska man skapa verklig förändring räcker det inte med visioner. Det handlar om att hitta lösningar som är hållbara och genomförbara i praktiken, kommenterar Tom Ysu, en av studenterna bakom undersökningen.
I en multikriterieanalys vägde gruppen samman resultaten från litteraturstudierna med data från Sydvaranger, för att bedöma 18 olika processer inom byggindustri, jordbruk och metallutvinning.
En totalpoäng på minst fyra innebar god potential för cirkulär användning av Sydvarangers anrikningssand. Här var det framför allt tre tillämpningar som utmärkte sig.
– Vi såg att autoklaverat tegel visade störst potential. Det är en väldigt intressant lösning eftersom den kan binda upp stora mängder material i byggbranschen. Tätt efter Autoklaverat tegel kom Markförbättring och Stabilisering av bärlager, berättar Tom.
Genom att hitta användningsområden där anrikningssand ersätter jungfruliga material i industriella processer, kan både gruvan och mottagande industrier får en mer hållbar värdekedja.
Pekar ut nya möjligheter
Resultaten visar att restmaterial kan få nya funktioner i helt andra branscher, något som skapar intressanta möjligheter bortom den traditionella gruvvärdekedjan.
– Den här studien har genomförts med ett systematiskt tillvägagångssätt. Den visar på spännande cirkulära möjligheter och väldigt användbara resultat. Vi är imponerade av studenternas arbete och tacksamma över att ha undersökningen med oss när vi arbetar vidare för att skapa hållbara användningsområden för Sydvarangers anrikningssand, avslutar Grangex Process- och teknikchef Lisa Malm.
